...Att saker o ting varit ogjorda, oskrivna eller något annat som man absolut inte skulle ha gjort. Man kan bli så jäkla less på sig själv ibland, allt går före innan tänkandet.
Jaa, ni vet när de inte blir riktigt som man tänkt sig. Finns tyvärr alldeles för många sånna tillfällen i mitt s.k. liv. Inte för att man ska klandra andra, men ibland känns det lättare att göra det. Ni förstår säkert vad jag menar, inte meningen, men blir så endå... :-(
Sista tiden har varit mycket omtumlande, mycket jobb, lite tid me Linus o lite tid över till en själv. Förhoppningsvis så blir det bättre, men de blir de nog. Oavsett hur allt artar sig, men allt känns minst sagt jobbigt... Bläää!!!
Nää, orka inte ens tänka mera på de.. Nu ska vi ju va positiva!!

I helgen har vi som skrivet varit på dop, Alfred skulle döpas. Han va så himla duktig i kyrkan o myste som mest på i mammas o pappas armar. :-) Söötfisen!
Arne o Malin blev stolta gudföräldrar och vi alla njöt av fin sång av både mamma Pernilla o gudmor Malin. Duktiga!!
Grabbarna grus då? Jaa, jag menar ju faktiskt Linus o Roland.. Jorå, de skötte sig alldeles exemplariskt. Grabbarna kikade runt lite i kyrkan och kröp o klättrade lite på kyrkbänkarna, precis som nyfikna barn i deras ålder ska göra.
Som jag har skrivit och sagt förut så är det såå himla roligt och se dem leka tillsammans, de har ju så himla roligt ihop.

  

  

Mm, fina kort va? Alfreds helt egna dag blev alltså 2008-09-20..

Efter dopet hälsade vi på Linus farmor på kyrkogården, sedan åkte vi uppöver ti Fränsta. Hämtade lite potatis och sedan åkte upp ti moster för att hämta igen mina skor som visst typiskt nog blev kvar sen förra helgen. Klant, eller vad? Haha..
Så gåré när man ha bråttom... Ojoj...

Dags o se söndagsfilm, käka lite chips o dega! Med all rätt!! Imorn e jag ledig igen så Linus o jag ska bara myysa heela dagen. Kanske ska åka o hälsa på ngn, ha inte bestämt nå än.
Mest väntar vi på att A-M ska komma igång me förlossningen, hennes tid går nämligen ut idag. Å gissa om man är nyfiken..? Nästan så man skulle kunna ringa o tjata hela tiden om hur hon mår, men de går ju inte!
Håller tummarna för er att ni inte ska behöva vänta allför länge mer, och att ni ska få en lättsam o nästintill smärtfri förlossning! :-) Skickar kraaaaamar om du ser de här.. :-)

Nää, nu måste jag kila.. Tjingeling!!