Hur råder man sina vänner att inte begå misstag som andra gjort? Hur gör man för att få dem att inse att de är ute på villovägar för att finna sin egen lycka..? När man ser hur de söker sig till ännu mer trubbel än vad de redan har...?!? Jag kan bara se på, hoppas och låta tiden bero..
Men inom mig finns det en oro som säger mig direkt att det är fel.. Allting är bara fel.. Och även fast personen själv också vet och känner det så spelar personen vidare.. För att testa? För att prova? Vad vet man egentligen? Jag kan absolut inte sätta kläm på det och inte personen själv heller.. Trots att personen säger att det inte är något allvar i det hela så känner jag.. Jag känner att det är något som den andra inblandade är ute efter.. Det bara är så.. Det finns alltid någonting bakom denne persons idéer.. Och det är ju bara sååå himla tråkigt!!
Hur man kan vilja förstöra för andra för att sedan ställa sig på sidan för att titta på hur gräsligt man ställt till det och för att skratta åt saken..
Och dessutom för de andra som blivit drabbade.. Att de alla vet vem som ligger bakom "saken" gör endå att de misstror varandra och inte riktigt förstår att just den personen som ställt till det hela, är just den personen som ville skada allihop med vad denne gjort eller sagt.. :-/

Det är såå himla tråkigt att jag hoppas att det snart får sig ett slut.. Å de gör jag!! Finns inte många som jag önskar illa.. Men när man gör allt för att förstöra för andra och ställer till med saker för att skapa irriterande miljöer är det för mig helt sjukt.
Jag kan inte beskriva vilken känsla det ger mig än med dessa ord..

Jag bara hoppas att det ger sig själv.. Jag kan inget annat göra än att finnas.. Och det är de som gör mig så ont.. Att jag inte kan agera.. Men det är väl så.. Man ska bara vara och låta saker och ting visa sig tids nog, inte sant?

Sitter just nu och har paus i mina studier.. Lunch kallas de va? Petar i mig av gårdagens middag (stek, pärer o sås). Och bloggar för att ge min syn på hur man önskar att man kunde styra vänners tankar och vilseledande vägar.. :-) För trubbel är ju faktiskt de minsta man vill hamna i och hur man än vänder och vrider det så finns det tyvärr för mycket av sånt i dagens läge.. Huuujeeedamej!! :-O

Nää, nu ska ja spurta på och läsa vidare om "Omvälvningars Decennier"... Huhu.. Prov väntar sig för mig senare idag och jäklar vad det är att läsa.. Usch.. :-/

Har ni tänk på en sak förresten?! Vad vore Takida utan Robert Pettersson?!? INGET!! Nää, precis!! Hans röst är verkligen unik och han borde som nu med Hamilton-låten låta sig själv gå sin egen väg..
Han skulle endå klara sig på egen hand.. Hans röst är sjukt bra och vem som helst kan väl egentligen spela de instument som hans band gör..? Inte sant?
Nu retar jag säkert upp en del.. Men det är ju precis så det är.. Galet less på de studsande personerna i bakrunden som för mig är helt oväsentliga.. Faktiskt!!
Röstar på att han ska gå sin egen väg.. Vad säger ni?? :-)

Hej hopp!!